Okända kyrkor

Den äldsta kartan över Skanör gjordes av Johannes Mejer på 1600-talet. Denna visar staden med sammanlagt fem kyrkor inklusive stadskyrkan. Två är belägna direkt öster om staden av vilken en anges vara en S:t Jörgen kyrka, i folkmun kallad hospitalskyrkan. De två andra är placerade i stadens sydöstra- samt västra del. Den i sydöst kan med största sannolikhet identifieras som Fynbornas kyrka, vilken finns utmärkt på två 1700-tals kartor som "gammal kyrkogård" och "Fynbo kyrkogård".

Johannes Mejers Skanörs karta från 1600-talet. Från Ersgård 1984.

Kartan är topografiskt korrekt vad det gäller kvarter, gator, borgen och stadskyrkans placering. Dock är den felaktig vad det gäller borgens utseende och att staden visas med fem stadsportar, något som inte har förankring i verkligheten. Det verkar som Mejer i de fall han saknat uppgifter rättat sig efter städers och borgars standard i allmänhet vid denna tid. Tillförlitligheten vad det gäller kyrkorna i nordöst och väst är i viss grad tveksam.

Kyrkan i nordost.

Vad det gäller den i nordost är det möjligt att Mejer ritat in rostockarnas kyrka på Lagmanshejdan som låg öster om stadskyrkan felaktigt. Det finns inga skriftliga källor eller lokal tradition om några andra kyrkor i öst förutom Hospitalskyrkan och rostockarnas tyska kyrka på Lagmanshejdan. Läget utanför stadsgränsen är intressant. Detta var vanligen placeringen för redan nämnda S:t Jörgenhospital och kloster. Byggnaden är inte heller lokaliserad arkeologiskt, men den har legat nära längan kallad Per i vången.

Kyrkplatsen vid vångarna öster om den medeltida staden med längan Per i vången i bakgrunden.

Ägaren till huset har påträffat ett skelett i marken vid ett av husets hörn vilket visar på närvaron av ett gravfält på platsen, då enskilda gravar är ovanligt. Längans läge skulle mycket väl kunna motsvara kyrkoplaceringen i öster på kartan utanför staden.

Den gamla längan kallad Per i vången vid vilken en grav påträffats.

Namnet Per i vången anger vidare att huset legat utanför den övriga bebyggelsen i en vång. Då inga andra hus är belägna i vångområdena nära längan kan huset byggts på den forna kyrkplatsen. Man har då använt sig av mark redan nyttjad för bebyggelse och kanske har jorden erhållits via köp eller förläning när kyrkans okända ägare inte längre brukat platsen. Lokaliserandet av en av kyrkorna på Mejers karta som anses till viss del opålitlig kan ge dennes kartor större tillförlitlighet. Varför skulle Mejer rita byggnader som inte funnits?

Graven ligger under jordplätten vid husets kant på vilken skuggor från växterna faller på bilden.

Då Falsterbo haft både dominikaner- och franciskanerkonvent är det inte omöjligt att Skanör haft någon byggnad tillhörande en munkorden i staden. De ordnar som etablerade sig vid marknadsorter och fiskelägen var främst franciskaner, och dessa anlade sina konvent på centrala platser då de var en tiggarorden. Ett läge utanför stadsgränsen hör inte till normen för ett franciskanerkonvent, men samtidigt är kyrkan på kartan nära belägen Lagmanshejdan i nordost som var marknadsområdets centrum i Skanör. 1372 omtalas en "Ghabraderstrate (Gråbrödersträtet) i Skanör" som verkar ha varit en marknadsgata då den nämns i samband med bodinnehav.

Franciskanermunkarna kallades gråbröder p.g.a. sin gråa kåpa vilket visar på en koppling till dessa i Skanör. Närvaron av franciskanermunkar är ett tecken på urbanisering och det är även under 1300-talets senare hälft som Skanör uppnår graden av rådstad. Det finns dock ingen skriftlig källa som omtalar ett konvent på orten. Kyrkan på kartan är med sitt läge i nordost belägen nära både själva staden och marknadsområdet på Lagmanshejdan, vilket skulle vara en strategisk placering för ett konvent. Ett läge varken i staden eller på marknadsområdet kan tyda på att kyrkan varit riktad mot båda företeelserna. En annan möjlighet är att Gråbrödersträtet fått sitt namn av att munkarna ägt bodar där.

Kartritaren Johannes Mejer.

En annan möjlighet är att det är rostockarnas kyrka vilka hade sin kyrkogård på det närliggande området Lagmanshejdan. Vid utgrävningar där fann man ungefär 2000 gravar men en identifiering av en kyrkobyggand var inte möjlig. Kanske är dess läge att söka där Mejer placerar en kyrka i nordost? Tesen är synnerligen vag då Lagmanshejdan var ett topografiskt avgränsat området med omgivande vattendrag både i norr och i syd och utgjorde en självständig merkantil enhet för främst de tyska köpmännen på marknaden. Därför är det svårt att se att dessa skulle haft sin kyrka belägen utanför detta område där de även gravlade sina döda.

I Skanör är de flesta kyrkorna belägna inom stadsområdet med två direkt utanför, vilket inte alls var fallet i Falsterbo. Här var marknadsområdet direkt avskiljt från staden och hårdare reglerat till följd av utökade rättigheter för köpmännen på orten. Alla sysslor som hörde ihop med handeln sköttes utanför staden till skillnad från Skanör där sysslor som sillsaltning och tunnbinderi utfördes inom stadsområdet. De instutionella byggnaderna som kyrkor och kompanihus var därför i Falsterbo uppförda på respektive stads fitområde utanför stadsbebyggelsen till skillnad från Skanör. Därför bör en mer direkt interagering ha skett i Skanör mellan den bofasta befolkningen och exempelvis de som nyttjade Fynbornas kyrka i sydöst.

Troligen är det här den västra kyrkan är belägen på Mejers karta.

Kyrkan i väst direkt norr om möllan kan möjligen sammankopplas med en muntlig uppgift nedtecknad i Skanör på 1920-talet. Här nämns något som kallas Kyrkogårdsbackarna väster om staden vid Öresund, och att dessa inte var belägna i närheten av stadskyrkan S:t Olof. Där Mejer anger kyrkans plats är idag ett långsträckt öppet område. Inga ruiner eller förhöjningar är synliga i marken.

Kyrkan vid stranden i väst.

Det är dock inte omöjligt att det legat en kyrka här som med sin närhet till Hovbacken där fiskebodarna stod under marknaden kan ha varit ett fiskekapell i likhet med Fynbornas kyrka och Danska kyrkan i Falsterbo. Dessa kyrkor var alltså uppförda av människor som inte tillhört socknen, utan förmodligen endast vistats tillfälligt på orten under Skånemarkanden. Namnet Kyrkogårdsbackarna antyder att en kyrkogård funnits vid kyrkan. Om så är fallet har kyrkan haft begravningsrättigheter och därmed hyst en större församling än vad ett fristående kapell kunnat göra. Byggnaden är dock är avbildad utan kyrkogård på Mejers karta.

Det finns inga skriftliga bevarade källor som nämner något dylikt, vilket inte behöver betyda att det aldrig funnits en kyrka på platsen. Företeelser som var väldigt allmänt vedertagna behövde ibland inte nämnas i skrift. Båda kyrkorna har troligen avverkats när marknaden ebbat ut eller vid reformationen.

Källor:

Ersgård, L.1984. Skanör- Falsterbo. Medeltidsstaden 53.

Startsidan