Kompanihusen

Sammanslutning i kompanier var ett sätt för utländska köpmän att hävda sig mot inhemska borgare. Kompaniet var särpräglat kommersiellt och rättsmässigt. Genom detta kunde man erhålla rättvisa i handelstvister och det var en penningslös inrättning som bara fodrade kapital för underhållet. Handeln sköttes privat och olika typer av handelsfolk som skeppare och köpmän sökte sig dit. Kompanihus uppfördes för att effektivisera sammanslutningarna och för att hysa varor. De utländska köpmännen vid Skånemarknaden uppförde sådana i Falsterbo som samlingslokaler på sina fitområden.

Dessa har troligen tillkommit tidigast från och med mitten av 1300-talet då marknaden och bebyggelsen expanderar avsevärt. Byggnaderna var de mest solida på de olika fiten då de oftast uppfördes i sten med stadens vapensköld ovanför ingången. De olika städernas fogde på de respektive fitområdena hade i vissa fall sin bostad i det tillhörande kompanihuset, och ibland kunde dessa även ha kyrklig funktion. Städerna Stettin, Danzig och Lübecks kompanihus är utsatta på den äldsta kartan över Falsterbo från 1661.

Den äldsta kartan över Falsterbo från 1661 visar Stettin, Lübeck och Danzigs kompanihus markerade A, B, och C. Från Ersgård 1984.

Lübecks kompanihus. Byggnaden som var av sten skall ha förstörts av svenskarna på 1640-talet, varefter den då existerande tyska kyrkan S:t Maria tog över funktionen. Kompanihuset verkar troligast ha varit beläget direkt söder om Falsterbos järnvägsstation där partier av en murad byggnad påträffats som utgjordes av kompakta raseringslager innehållande tegel, kalkbruk och lera. Troligen var det den västra kortsidan som påträffades vars längd uppskattades till cirka 8 meter. Byggnaden var belägen i väst-ostlig eller nordväst-sydostlig riktning. Husets dimensioner, uppförningsteknik och fynd av målat fönsterglas tyder på en speciell betydelse. Förmodligen är det lämningar efter ett kompanihus då inget kunde koppla byggnaden till någon form av kyrklig funktion. Fynd av mynt från mitten av 1400-talet i byggnadslagret utgör en trolig datering.

I detta område söder om Falsterbos förra järnvägsstation var Lübecks kompanihus beläget.

Stettins kompanihus. På kartan över staden Stettins fit från 1579 anges kompanihuset vara en korsvirkesbyggnad med tegeltak. Stettins område låg norrut och gränsade direkt till Lübecks fit. Sven Söderberg som företog undersökningar i Falsterbo för cirka hundra år sedan anvisades en plats i området Nyvång ostsydost om vägen Prästledet av sjökaptenen Petersson där spår av en tegelbyggnad i form av mur- och taktegel fanns. Denna var 25 steg lång i öster och väster och då området enligt Söderberg var beläget där Stettin haft sitt fit ansåg han det vara en möjlig tolkning att det var lämningar efter stadens kompanihus han påträffat.

Detalj från Elias Schleckers karta över Stettins fitområde från 1579 med kompanihuset på tomt nummer sju. Fitets instutionella byggnader är här lokaliserade till ett separat område i fitets västra del. Till vänster kors som markerar gräns mot Lübecks fit i väst. Från Ersgård 1984.

Danzigs kompanihus. Byggnaden renoveras grundligt 1650 och beskrivs då som en tre våningar hög kalkad byggnad vars mått är 21 gånger 9 meter, och som även hade en källare. Huset ska ha varit beläget i södra ändan av Danzigs fit i närheten av Lübecks gränskors på Ugglen, och var det första från stranden medan de andra låg längre inåt land. Karlin som grävde i området i slutet av 1800-talet fann i södra ändan av fitet lämningar av en massiv tegelbyggnad var sotiga stenar kan tyda på att byggnaden brunnit.

Kompanihuset i Malmö.

I Falsterbos sydöstra del har lämningar av en byggnad som påminner mycket om Lübecks kompanihus påträffats. Man fann då en grundmur av gråsten och bruk samt raseringslager av tegel och bruk. Denna tegelbyggnad verkar ha varit orienterad i öst-västlig riktning och täcktes av ett 0,40 meter tjockt lager flygsand. Man gjorde även mindre fynd av konstruktionsdetaljer som kalkbruksfogar målade med röd och vit kalkfärg, putsfragment med kalkmålningar samt målat fönsterglas som alla tyder på att byggnaden haft en särställd karaktär. Man kunde inte heller här finna något som tydde på en kyrklig funktion, varför det förefaller troligt att det rör sig om ännu ett kompanihus. Då byggnaden varit belägen i närheten av staden Anklams fit skulle man kunna anta att det är deras kompanihus som påträffats.

I Skanör uppfördes aldrig några kompanihus vilket beror på att köpmännen erhöll större rättigheter i Falsterbo, där framför allt Lübeck kom att inta en dominerande plats. Här kunde de många bodarna säljas, köpas och ärvas vilket ledde till mera reglerade fitområden än i Skanör. I Falsterbo var marknadsområdet mer avgränsat från staden till skillnad från Skanör där många av marknadens sysslor som sillsaltning och tunnbindning hanterades i staden.

En viss problematik föreligger dock vad det gäller de olika kompanihusens läge. Jämför man Ragnar Blomqvists rekonstruktion ovan med kartan från 1661 blir det svårt att koppla samman kompanihusens läge där med fiternas utsträckning på Blomqvists karta. Enligt Medeltidsstaden betecknar "A" Stettins kompanihus vilket förefaller märkligt då staden hade sitt fitområde i norr. Troligare är istället att "C" betecknar Stettins byggnad, medan "A" borde vara Danzigs kompanihus då detta läge stämmer bättre med det på Blomqvists karta och angivelsen att det var det första huset från stranden, medan de andra låg längre in. Danzigs kompanihus bör då ha legat i närheten av franciskanernas byggnad på Munkeholm.

Den medeltida Latinskolan i Ystad är ett troligt exempel på hur kompanihusen i Falsterbo kan ha sett ut. Mer bilder finns här.

Markerandet av Lübecks kompanihus som "B" verkar stämma med stadens fitområdes gränser. Om man i Medeltidsstaden avser att A, B, och C betecknar Stettin, Lübeck och Danzigs byggnader i exakt den ordningen är jag inte säker på, men det verkar vara fallet. Frågan blir då vad som är tillförlitligt av 1600-tals kartan, Blomqvists rekonstruktion och Medeltidsstadens angivande. Jag tror dock sammanfattat att A betecknar Danzig, B Lübeck och C Stettin.

I en beskrivning rörande åren 1658-76 då Danmark blivit svenskt anges att Kronan förfogade över de ”de främmande husen” vid Falsterbo och att ingen annan var berättigad att begagna den där befintliga stenen. Samtliga ruiner från marknadstiden har alltså haft stor potential som stenbrott i ett område som var så stenfattigt att man fick bygga vallar av tång.

Medeltida kompanihus i Naestved, Danmark. Bild lånad från http://www.huse-i-naestved.dk/

Källor:

Correus, Carl. 1904. Falsterbo och Skanör.

Eriksson, H. 1980. Skånemarkedet.

Ersgård, L.1984. Skanör- Falsterbo. Medeltidsstaden 53

Ersgård, L.1988. "Vår marknad i Skåne" - bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden. Lund

Rosborn, S. 1973. Kompanihuset i Malmö. Malmö.

Söderberg, S. 1901. Undersökningar vid Falsterbo. Historisk tidskrift för Skåneland 1901. Lund.

Startsida

tml>