Fynbornas kyrka

Under Skanörs storhetstid när den stora Skånemarknaden blommade hade Skanör inte bara en, utan flera kyrkor. Förutom nuvarande stadskyrkan fanns bl. a. Tyska kyrkan tillhörande staden Rostock vid Lagmanshejdan, en St: Jörgen stiftelse (för vårdande av spetälska) direkt öster om staden, samt Fynbornas kyrka tillhörande danska fiskare som skulle ha legat i stadens syd-östra hörn.

Fynborna har som kyrkans namn antyder inte tillhört socknen, varför de byggt en egen mindre kyrka eller kapell för säsongsmässig användning i Skanör. I en 1700-tals källa anges kyrkan varit byggd "av handlande, som fiskat sill från Fyn, men efter denna så väl som Hospitalskyrkan äro ganska ringa minnesmärken". I Falsterbo fanns en motsvarighet i form av Danska kyrkan som också haft direkt koppling till den årliga marknaden.

På Johannes Mejers 1600-tals karta över Skanör är Fynbornas kyrka med kyrkogård belägen i stadens sydöstra del vid en infart till staden. Från Ersgård 1984.

På platsen för kyrkan kan tidigare hednisk verksamhet ha bedrivits. En handskrift från 1840 på Landsarkivet i Lund berättar nämligen att ett tempel för asatro kallat Finbo skulle ha legat på platsen. Skriften som upprättats på kunglig befallning rörande Sveriges kyrkor berättar följande om Skanör:

"Från uråldriga tider, och efter berättelse bibehållen härefter, skall fordom varit flera kyrkor. Uti själva hedendomen skall ett avgudatempel varit beläget öster ut från nuvarande staden, som även då var väl bebyggd, kallat Finbo. Detta var tillika med staden uti gott stånd, då Oden med sina följeslagare kom hit över från Seland (Själland).

Detta synes troligt emedan Skanör, eller som det då kallades Schånör, varit en namnkunnig handelsstad. Det var den enda stad vid sundet som utlänningar besökte, vilket Danska Rimkrönikan tycks bevisa: Daa Christus lad sig föde stod Schånör og lunde i gröde.

Om Finbo blivit nyttjad i kristendomens början är osäkert . Kan hända att de första kristna hade avsky att därstädes tillbedja den sanne guden sedan ett mångårigt rökande åt avgudar utövats.

Genom krig och skövlingar har inte allena staden lidit ganska mycket, utan även denna ålderdomsbyggnad så ödelagd att därav ej finnas några kvarlevor. Endast stället där det stått bär än idag namn av kyrkoplatsen".

Flygfoto över Skanör från 1900-talets första hälft. Platsen för Fynbornas kyrkogård bör vara belägen i de skogiga partierna i bildens mitt. Vykort.

Det inringade partiet bör utifrån kartorna vara platsen för Fynbornas kyrkogård. Flygfoto från 1900-talets första hälft innan området tagits i besittning för bebyggelse.

Uppgiften sällan nämns i litteratur om orten. Dock är det inte otänkbart att ett hednatempel funnits på platsen innan kyrkan. Vid uppförande av de första kristna kyrkorna var det vanligt att dessa byggdes på platser där det redan fanns religiös eller kultisk verksamhet, då den nya läran fick fäste enklare där.

Uppgiften att Oden kommit från eller via Själland kan kopplas ihop med ön Fyn där staden Odense ligger. Detta kan belysa templet/ kyrkans namn, nämligen att den var uppförd av och tillhörande fynbor för dyrkan av Oden.

Själva byggnaden har med största sannolikhet varit av trä, då murningstekniken var okänd i norden före kristnandet. Antagningsvis har man rivit det ursprungliga templet för uppförande av en kristen kyrka i trä och senare en i tegel. Denna har förmodligen även tillhört danskar från Fyn, då namnet inte förändrats över tiden.

Detalj från karta av Pehr Sommar år 1773 visandes "Finbo kirkiogård" i Skanörs sydöstra delar parallellt med väderkvarnen. Detta läge går något isär med Mejers äldre karta men får anses troligare.

Det är inte omöjligt att man tillbett hedniska gudar på platsen efter kristendomens ankomst. Det berömda hednatemplet i Uppsala användes ett tag efter den kristna missionen i Sverige och var enligt Olaus Magnus en stor guldbesmyckad byggnad som med sitt sken syntes långväga. Man får dock vara något skeptisk mot uppgiften om ett hednatempel, då platsen för kyrkan är okänd i modern tid och därför inte har undersökts arkeologiskt. Intressant i sammanhanget är att Oden omtalas som en vanlig människa boende på Fyn.

Fynbornas kyrkogård på två sena 1700-talskartor vilka visar att en väg gått igenom platsen.

Kyrkan har överlevt på sätt och vis genom att finnas markerad på kartor från 1700-talet då det fortfarande fanns lämningar efter murarna vid denna tid. På dessa nämns platsen som "Finbo kyrkogård" och "gammal kyrkogård" vilket stämmer med Mejers äldre 1600-talskarta som visar kyrkan med omgivande kyrkogård. Kyrkogården låg tätt intill stadens hejdor och år 1712 vid påsk begravde borgarna i Skanör sina döda här då de funnit ben och skallar i jorden.

Av intresse är att Fynbornas kyrka tillsammans med stadskyrkan S:t Olof är de enda av de fem kyrkorna på Mejers karta som anges ha kyrkogård. Den kan då ha nyttjats av en större församling vilket gett den begravningsrättigheter, medan de tre andra förutom stadskyrkan varit av en mindre karaktär och därför haft begränsade rättigheter för begravning och dop. Möjligen kan Hospitalskyrkan helgad åt S:t Jörgen ha utgjort ett undantag då man här tog emot spetälska.

Skanörskarta av Fredrik Adolf Wiblingen från slutet av 1700-talet. De nedersta bruna fälten markerade "J" betecknar stadens åkrar. Om Mejers karta är korrekt bör Fynbornas kyrka legat i norra delen av den högra åkerlappen och har kanske därmed blivit odlingsmark. Tar man istället 1700-tals kartan som troligare har kyrkan legat höger om möllan vid "g" och har då blivit betesmark.

Källor:

Christoffersson, O. Avgudatempel i Skytts härad. Naturskydd och fornminnesvård 1937:4.

Ersgård, Lars.1984. Skanör- Falsterbo. Medeltidsstaden 53

Gillberg, J L. 1840. Historisk, oeconomisk och geographisk beskrifning öfver Malmöhus Län uti hertigdömet Skåne. Lund

Hommerberg, C. 1970. 1700-tals manuskript från Skanör. Skånes hembygdsförbunds årsbok 1970.

Melin, C.1998. Falsterbonäsets medeltid.

Redin, Lars.1976. Lagmanshejdan- ett gravfält som spegling av sociala strukturer i Skanör. ACTA ARCHAEOLOGICA LUNDENSIA NR.10.

Startsidan